Notes

Det biologiska perspektivet menar på att människors beteende kan förklaras utifrån genetiska och evolutionära förutsättningar. Mestadels av tidig psykologi från det biologiska perspektivet baserades på Charles Darwin och dennes evolutionsteori och naturligt urval. Naturligt urval innebär att de individer som är bäst anpassade och utrustade för att överleva kommer gynnas mest i livet. Olika beteenden som är "bra" kan alltså användas av de som gynnats i det naturliga urvalet och "dåliga" beteenden av de som lyckats sämre i det naturliga urvalet. Beteende kan också förklaras utifrån Mendels forskning om genetik. Alltså att egenskaper som till exempel beteende kan ärvas genetiskt från sina föräldrar där man kan få dominanta eller recessiva egenskaper. På senare tid har neuropsykologin fått en stor inverkan på det biologiska perspektivet då forskning om hjärnan och nervsystemet ökat. Neuropsykologin specialiserar sig på att beteende kan förklaras utifrån det centrala nervsystemet som består av hjärnan och ryggmärgen. Inom nervsystemet så kommunicerar neuronerna med varandra genom att signalsubstanser utlöser en kemisk rektion som får oss att uppleva t.ex. känslor och det kan förklara beteenden. Till exempel är dopamin den signalsubstans som kodar för njutning. Alltså när dopaminet utlöser en kemisk reaktion som ger oss njutning så mår kroppen och psyket automatiskt bra. Ofta så är det så att den medicin som används för att bota sjukdomar eller depression ändrar på mängden av olika signalsubstanser. I fallet Anna så skulle man utifrån ett biologiskt perspektiv kunna argumentera för att trots att hon har en relativt bra kroppslig förutsättning så är det andra känslor och beteenden som kan ha överförts genetiskt eller på grund av den miljö hon befinner sig i. Man får visserligen inte veta väldigt mycket om hennes familjesituation eller levnadsmiljö men man vet att Anna går sista året på gymnasiet samt att hon börjat trycka ifrån sig många av sina vänner. Sista året på gymnasiet är såklart en väldigt stressig tid och det kan ha fått henne att känna en ångest som övergår i andra tankar som till exempel de tankar om kroppsfixering som hon har. Det kan även vara så att nära familj eller andra på skolan eller i Annas närhet enligt henne har bättre kroppsideal och detta påverkar indirekt Anna i att även om hon inte inser det så vill hon vara mer som de och att hon på grund av det ser ner på hennes kropp. Andra personer har alltså gynnats av det naturliga urvalet samt genetiska förutsättningar och det får Anna att känna sig otillräcklig. Slutligen så kan det också vara så att stressen Anna har utsatts för av hennes matproblem och andra externa faktorer har påverkat signalsubstanser. Det skulle alltså kunna hjälpa henne att ta medicin som påverkar signalsubstanser och får henne att må bättre och motverka de ångest- och skuldkänslor hon har över sin vikt och kropp.

Det kognitiva perspektivet utgår kortfattat på att människors beteenden kan förklaras utifrån deras tankar och så kallade tankescheman. Enligt Jean Piaget som var en av de första som utvecklade den kognitiva teorin så har människan två tendenser. Anpassning och organisation. Anpassningen sker genom assimilering och ackommodation. Assimilering innebär att man tillämpar en tidigare erfarenhet på en ny situation och ackommodation innebär att man lär sig ett nytt sätt att reagera till en situation. Piaget utvecklade också en teori om människors tanke utveckling. Han menade att man hade 4 olika perioder från att man är ett spädbarn till sena tonåren som man utvecklar sitt tänkande. Dessa tendenser och utvecklingsperioder mynnar ut i människors olika tankescheman. Tankescheman är som recept för hur människor ska bete sig i olika situationer och dessa kan konstant ändras med hjälp av t.ex. ackommodation och assimilering. Inom den kognitiva beteendevetenskapen så anses det att man kan drabbas av något som heter inlärd hjälplöshet. Det innebär att om man om och om igen utsätts för något och inget förändras oavsett vad så är det också den känslan man får till slut. Att vad man än försöker göra kommer inte hjälpa och till slut ger man i princip upp och låter det hela fortlöpa. Enligt denna teori så beror t.ex. psykisk ohälsa på felaktigheter i tankescheman. Dessa felaktigheter beror på ens tankar om sig själv, sin omgivning och framtiden. För att bearbeta detta finns kognitiv beteende terapi. En terapi som utgår ifrån att man ska ändra på tankescheman och på så sätt ersätta de felaktiga delarna av tankescheman med positiva tankar istället och på så sätt må bättre. Utifrån ett kognitivt perspektiv skulle Annas problem helt klart bero på felaktigheter i hennes tankescheman och kognition. Hur dessa felaktigheter har uppkommit kan inte fastställas helt utifrån texten men man kan anta att det beror på olika faktorer. Delar av det hela kan bero på någon form av felaktigheter i tankeutvecklingen som mynnades av Piaget. Det kan också vara så att hon haft erfarenheter som yngre eller lika gärna ganska nyligen där hon har behövt anpassa sig. Assimilering kanske inte fungerade i detta fall utan hon behöve ackommodera och alltså lära sig ett nytt beteende/tankesätt. Resultatet av denna ackommodation kan ha varit att hon till exempel på grund av detta började tänka sig att hon är överviktig och att problemet låg i att hon äter för mycket. Man skulle också kunna argumentera för att Anna har drabbats av inlärd hjälplöshet. Trots att hon till viss del insett att hennes situation är ohållbar och att hon måste äta mer, vilket visas i hennes attacker av matfrosseri, så är det inget som ändras utan hon mår fortfarande lika dåligt. Oavsett om hon försöker äta vilket hon till exempel gör när hon får sina attacker av matfrosseri så tvingar hon till slut sig själv till att göra sig av med maten genom att till exempel spy upp det hela. Detta eftersom att hennes tankar ger henne ångest om hennes vikt och kroppsideal. Då hela hennes problem myntats som en konsekvens av felaktiga tankescheman och negativa tankar om till exempel sig själv så skulle kognitiv beteende terapi vara en lösning för Anna enligt det kognitiva perspektivet. Genom att försöka ändra på hennes tankescheman går det att ändra på hennes kroppsfixering och tankar om sig själv. Så att hon börjar se sig själv från ett mer positivt sätt.

I det behavioristiska perspektivet så anser man att människors beteende är inlärda och baseras på livserfarenheter. Man kan alltså lära människor att uppnå olika beteenden. Klassisk inlärning innebär att någon faktor till exempel en händelse utlöser en respons. Om detta eller liknande sker ett flertal gånger så kan man börja koppla ihop faktorn med responsen så att man beter sig på ett sätt automatiskt utifrån hur man har lärt sig att agera i den händelsen. Det finns även något som kallas instrumentell inlärning och detta genom till exempel något som kallas Trial and error. Det innebär att man genom att interagera med olika objekt till slut belönas på ett eller annat sätt när man uppnår önskvärt beteende. Man lär sig då alltså att detta beteende är det man ska fortsätta med för att kunna fortsätta bli belönad. En tredje form av inlärning är modellinlärning. Denna form utgår ifrån att man lär sig nya beteenden utifrån andra personers erfarenheter och beteenden. Så att om man till exempel ser att någon person agerar på ett sätt och att det får önskvärt resultat så tar man efter personen och agerar på samma sätt i en liknande situation.