Notes

vad är gen?
det är en speciell avsnitt av dna som innehåller information om hur cellen ska bilda ett visst protein. den ska även lagra och föra vidare den genetiska informationen till nästa generation, det sker varje gång en av våra kroppceller delar sig, oh vid befrukning när generna i de båda könscellerna överförs till nästa generation.
vissa gener är korta och innehåller bara några hundra baspar, andra är långa och innehåller mer än hundra tusen baspar. vi har 22000 olika gener. gener kan vara mall för tre olika sorters proteiner, men besläktade ( liknande ) proteiner.

vad är ett annat ord för genetik?
" ärftlighetslära " det beskriver t.ex hur vi har fått/ärvt våra egenskaper av våra föräldrar osv. det tar upp olika begrepp som t.ex kromosomer, gener, DNA, MUTATIONER och många andra begrepp som förklarar för oss hur vi har ärvt vissa egenskaper av våra föräldrar men ändå inte blivit kopior av de.


hur många kromosomer har en människa?
vi har 46 kromosomer, 23 från mamma och 23 från pappa. De 46 kromosomerna bildar 23 kromosompar, det 23:de kromosomparet är könskromosomerna. tjejer har två X- KROMOSOMER medan killar har en X- och en Y- kromosom.




varför kommer kromosomerna parvis i alla celler?
eftersom vi har ärvt en från mamma och en från pappa.


vad är skillnaden mellan dominant och recessiv?
dominant anlag: det är det anlaget i genparet som bestämmer vilket egenskap som fostret får. om man har fått ett heterozygot anlag brun och blå ögonfärg, är det den bruna ögonfärgen som slår igenom/ vinner eftersom då är det det som är dominant.

recessiv anlag: det recessiva anlaget i genparet är svagare än den dominanta det som visar det är att den recessiva kan slå igenom / vinna bara på ett sätt och det är genom att båda generna i genparet är recessiva.



vad är homozygot och heterozygot?
homozygot är två lika anlag som t.ex AA eller aa.
heterozygot är två olika anlag t.ex Aa



varför måste DNA MOLEKYLEN KOPIERA sig själv?
för att informationen ska föras vidare, alltså arvsmassan, och för att de två nya cellerna ska få lika många kromosomer.



förklara ordet mutation? ge exempel på något som kan framkalla mutationer?
det är förändringar i arvsmassan som inte kan repareras och som blir bestående. när en cell ska dela på sig måste arvsmassan fördubblas men ibland kan det bli fel, det sker alltid liknande fel i cellerna men vissa kan cellerna reparera själva, men förändringarna som inte kan repareras kallas mutationer, vissa mutationer är betydelse lösa men enstaka förändringar kan vara positiva för vissa arter för att utvecklas och överleva. mutationer i gener som ger upphov till viktiga proteiner är ofta negativa eftersom de kan orsaka olika sjukdomar. mutationer som inträffar i könscellernas gener är ärftliga och förs vidare till nästa generation. .
Något som kan framkalla dessa mutationer är t.ex miljöfaktorer t.ex solljus, radioaktiva strålningar, cigarettrökning osv.




vanlig celldelning: kromosomerna kopierar sig själva när en cell ska dela på sig så att arvsmassan fördubblas. vid vanlig cell delning hamnar då hälften av kromosomerna i den ena och hälften i den andra cellen, på så viss får de nya cellerna exakt samma arvsmassa uppdelad på 23 kromosompar.

reduktionsdelning: det är det som händer när könscellerna ( spermie och äggcell ) bildas. cellerna som könscellerna bildas ifrån har från början 46 kromosomer men under reduktionsdelningen halveras antalet så att varje könscell får 23 kromosomer. samtidigt som reduktionsdelning sker, sker det också en blandning av arvsmassan så att varje könscell får sin unika kombination av gener. könscellerna har olika uppsättningar av gener, därför blir inte syskon lika.





vad är gmo? vad finns det för bra och vad finns det dåligt med det?
det är när man förändrar arvsmassan hos organismer så att de får vissa egenskaper som man vill att de ska ha. denna genteknik som man kallar ibland för "genslöjd" är att man kan "klippa ut och klistra in" önskade gener i nya organismer och då får organismen exakt de egenskaper man vill ha. det är alltså organismer som fått sina gener ändrade på det sättet. man får då ett bättre resultat än att använda avel och förädling. det är också möjligt att föra över egenskaper mellan helt olika arter på ett sätt som förädling och avel aldrig skulle kunna klara, t.ex mellan växter och djur. T.ex gener från en jordbakterie förs över till växter för att växterna ska klara insektsangrepp.