Notes

LÄSANVISNINGAR INFÖR PROV 2 ht-2015
NATURKUNSKAP 1b OCH 1a1
Övergripande mål inom området energi och miljö:
• Beskriva olika energikällor samt deras klimat och ekosystempåverkan.
• Beskriva exempel på hur livsstil och konsumtion påverkar såväl närmiljön som miljön i ett globalt perspektiv.
• Känna till hur man själv kan sträva mot hållbar utveckling så att vi kan tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Marken och växterna: & skogen som ekosystem.
-Redogör för skogens ekosystem i stora drag samt beskriva skillnader mellan lövskog och granskog.
-Beskriva markens skikt (forna, jordmån, jordart, berggrund)
Markens skikt:
Förna: På marken, Höstlöv & andra döda växt och djurdelar som inte brutits ner ännu.
Jordmån : Första marken, påverkas av klimatet och djuren och växter som lever i ekosystemet. Jord som är uppblandad med organiskt material.
Jordart(Morän): Opåverkad mineraljord, härstammar från berggrunden, bildas genom vittring och erosion, Löst, går att gräva i.
Berggrund : Granit, Gnejs.
-Beskriva skillnader mellan en kulturskog och urskog.
Urskog: Skogar som har fått växa och sköta sig själva utan påverkan från människan.
Finns träd av alla åldrar,
Gamla träd dör och skapar gläntor där solljuset når ner.
Döda träd forslas inte bort utan ligger kvar på marken.
Kulturskog:
Är påverkat av människan.
Ofta Områden där endast en träsort dominerar.
ofta Mer artfattigt än urskogar.
Förändringar har skett som gör att skogsgare bedriver ett mer ekologiskt skogsbruk.


Försurning (s.124-128)
Innebär att vätejoner spridits i mark, sjöar, hav.
Orsaker:
Utlsäpp av olika föroreningar: Svaveloxider, Kväveoxider.
Svaveloxider: Förbränner stenkol, olja, (fossila bränslen), pappersbruk.
Kväveoxider: All typ av förbränning: Biltrafik, sjötrafik.
försurade föroreningar kan transporteras långa långa sträckor via luften, så även om sverige är heelt fritt från föroreningar , så kan ett annat lands --.—påverka sverige också. Därför måste man se över det Globalt!
Skogsbruk
Hur försurning sker:
Förbränning av olika typer släpper ut svavel och kväveoxider samt co2 som sedan färdas/bandas med luften och i molnen omvandlas svaveloxider samt kväveoxider till svavelsyra och salpetersyra som i sin tur blandas med regn/snö och regna/snöa ner på marken. Marken/sjön som det regnar på påverkas av syran och försuras. Det är så mark och sjöar försuras.
sjöar även där det har snöat mkt som innehåller salpeter och svavelsyra, och på våren när snön ska smälta så rinner väldigt mycket vatten ner i sjön, och då kommer det väldigt mycket av syrorna ner i sjön samtidigt vilket blir extra allvarligt, Phvärdet sjunker extra mycket på en gång. Det klarar många växter och djur inte av.

• Förklara hur försurning leder till näringsfattig jord (urlakning).
Det sura regnet sköljer bort/löser upp näringämnerna i marken så t ex träden får svårt ta upp näring.
• Ge exempel på hur försurningen kan påverka artsammansättningen i skogen samt beskriva försurningens effekter på träden.
När marken försuras utlakas viktiga näringsämnen, vilket kan försämra markens produktionsförmåga och på sikt innebära minskad tillväxt i våra skogar. Dessutom frigörs metaller, som kan skada såväl nedbrytarna i marken som fåglar och däggdjur högre upp i näringskedjorna, inklusive människan.
• Ge exempel på hur försurning påverkar sjön (siktdjup, nedbrytning m.m.) och hur sammansättningen av arter förändras.
Antalet arter i sura sjöar minskar kraftigt, inte bara på grund av den ändrade vattenkemin, utan också som en följd av att konkurrensen och tillgången på föda ändras. Även skogsbruket kan leda till försurning av sjöar och vattendrag.
• Redogöra för hur ökade utsläpp av koldioxid leder till försurning av havet samt vilka konsekvenser ett försurat hav leder till.
Haven börjar försuras ganska rejält, när världen industrialiserades började det släppas ut ännu mer co2.
Haven försuras genom koldioxid som löser sig i vattnet och bildar Kolsyra.
Organismer med kalkhaltiga skal får svårt att överleva. T ex koraller och olika snäckor.

Havet som ekosystem och övergödning (s. 94-96, 148-151)
• Redogöra för algers och nedbrytares betydelse vid omsättningen av syre och närsalter i havet.
När övergödning sker så ökar antalet alger i området, när algerna sedan dör och sjunker till botten så ska de brytas ner av nerbrytare. Nedbrytarna kräver syre för att bryta ner algerna. Och när algerna blir fler blir även nedbrytarna det och på så vis kan de ske syrebrist i havsbotten/bottendöd..
• Beskriva vad som kännetecknar brackvatten (ex. Kattegatt och Östersjön) och hur det uppkommer. Begreppet språngskikt.
bräckt vatten: Med sötvatten från nederbörd och floder mer eller mindre "utspätt" saltvatten. Brackvatten eller bräckt vatten är vatten med en salthalt som är högre än sötvatten (färskvatten) men lägre än i normalt havsvatten (vatten från oceanerna). Vatten i hav, sjöar och vattendrag innehåller salter, främst natriumklorid (NaCl) men också mindre mängder svavel, magnesium, kalcium och kalium. Ju mera salt, desto saltare och mer "marint" är vattnet. Saltalten uttrycks i psu (practical salinity unit) eller i promille (tusendelar).
--Språngskikt är en skarp horisontell gräns mellan olika vattenmassor. Denna gräns kan uppstå genom att vattenmassorna har olika termoklin, temperatur, haloklin, olika salthalt eller kombination av dessa fysiska egenskaper.
• Organismernas speciella anpassningar till brackvatten.
Lite som blandad saft, vissa vill ha den starkare medans andra mild. Vissa djur trivs bättre i saltvatten och vissa djur i sötvatten.
Många av djuren, växterna och algerna är bäst anpassade antingen för salt eller sött vatten.
Därför lever de på gränsen av vad de tål i Östersjöns brackvatten.
• Betydelsen av nitrat (kväve) och fosfat (fosfor) vid övergödning
Rinner ut i sjöar o sånt, kommer även från trafiken. När sjöar och hav drabbar av övergödning så öker växtligheten. Fler alger  när algerna dör sjunker de till marken, efterso0m de e fler alger så blir det fler bakterier som sedan ”snor” luften och det blir syrebrist. Nedbrytare behöver syre och eftersom de blir så många så finns det chans att det blir syrebrist och fiskarna dör.
• Övergödningens orsaker (utsläppskällor) samt effekter på organism-livet i havet.
Rinner ut i sjöar o sånt, kommer även från trafiken. När sjöar och hav drabbar av övergödning så öker växtligheten. Fler alger  när algerna dör sjunker de till marken, eftersom de e fler alger så blir det fler bakterier som sedan ”snor” luften och det blir syrebrist. Nedbrytare behöver syre och eftersom de blir så många så finns det chans att det blir syrebrist och fiskarna dör.
• Sambandet mellan övergödning och syrefattiga bottnar
Känns som förra svaret är svar på alla dessa 3 frågorna :D
• Förklara hur återskapandet av våtmarker kan motverka övergödning av havet.
------

Allmänt om energi (s. 101-105)
• Redogöra för energiprincipen
Att energi inte kan skapas eller förstöras, men omvandlas mellan former.
• Ge exempel på olika energiformer och omvandlingen mellan dessa.
Lägesenergi, värmeenergi, rorelse, värme, kärnenergi, elektrisk energi, kemisk bunden energi, strålningsenergi. TEX Om du släpper en sten från lägesenergi till röresleenergi och lite värmeenergi pga friktionen.
• Redogöra för strålningsenergi och sambandet mellan våglängd och strålningens energiinnehåll.
mikrovågsugnar till röntgenstrålning till synligt ljus. Väldigt energirik strålning,
• Begreppen energikvalitet och verkningsgrad
Verkningsgrad :Med verkningsgrad menas förhållandet mellan tillförd energi och utvunnen energi.
Energikvalitet: Måttet på energikvalitet anger hur mycket av energi av en viss energiform som kan omvandlas till mekanisk energi (arbete).
Kort förklarat är det ett mått på hur effektivt man kan utvinna energi.

Mekanisk energi 1,00
Elektrisk energi 1,00
Kärnenergi 1,00
Strålningsenergi 0,95
Kemisk energi 0,90

• Känna till några olika enheter för energi (kilowattimme, joule, kalori)
----------------------
• Sambandet mellan effekt, tid och energi
-------------------
Energi direkt från solen (s. 106-110, 112) och biobränslen (129-131)
• Redogöra för vad som kännetecknar förnyelsebara energikällor.
Förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. De flesta förnybara energikällor, som vind-, vatten- och bioenergi, härrör ursprungligen från energi från solen, ett undantag är tidvattnet.
• Översiktligt redogöra för för- respektive nackdelar hos några olika förnyelsebara energikällor, t.ex. solceller, vattenkraft, vindkraft, olika typer av biobränslen. OBS! Ni behöver inte kunna den tekniska principen för de olika energikällorna. Det räcker att kunna diskutera för och nackdelar.
Vattenkraft:
Fördelar: Förnyeslebar, Släpper inte ut koldioxid
Nackdelar: Naturen i området kan påverkas, det kan bli torkor och översvämmningar runt kraftverken. I vissa områden där man bygger stora vattenkraftverk har folk varit tvunga att flytta.
Vindkraft:
Fördelar: Förnyelsebar, släpper inte ut Co2, Ekonomiskt lönsamt där det blåser mkt. Havsbaserade vindkraftverk bildar konstgjorda rev.
Nackdelar: Funkar bara när det blåser där det blåser. Bullrar en del, stör de som bor nära. Skuggor, kanske på åker så skörden blir sämre.
Kärnkraft: Urans atomkänor som klyvs, Fission, värmeenergi som frigörs, värmer upp vatten, som släpper ånga som leder till en turibin som börjar snurra, kopplad till generator.
Fördelar: Släpper inte ut någon koldioxid. Energieffektivt.
Nackdelar: Inte förnyelsebar. Radioaktivt avfall som man inte vet hur man ska hantera. Uranbrytningen, radioaktivt. Risk för olyckor, kända olyckor, fukoshima, chernobyl.
Solenergi: Fussion. 2 väte kärnor  helium, solceller(el), solfångare.(värma vatte)
Fördelar: Förnyelsebar, ingen koldioxid, finns oherhört mycket energi från solen.
nackdelar: Fungerarnär solen skiner där solen skiner. Dyrt att framtsälla solceller. Mateerialet är väldigt dyrt därför inte så populärt. Arbetar för att göra billigare och mer energieffektiva.
Fossila bränslen: Olja, kol naturgas. Dominerande energikälla.
Fördelar: Billigt, tillförlitligt just nu.
nackdelar: Icke förnyelsebar. Kommer ta slut tror man. Släpper ut koldioxid-ökad växthuseffekt.. Bidrar till konflikter i världen.
• Ge exempel på några olika biobränslen, t.ex. etanol och biogas och förklara hur de framställs.
-----

Fossila bränslen och Växthuseffekten (s. 48-53, 114-115, 118-123)
• Beskriva kolets kretslopp (inklusive fotosyntes och cellandning)
Trädet tar upp vatten, co2 och med hjälp av solen kommer fotosyntes. Drucsocker, syre. Vi tar denna druvsocker, syre och ätermat och växter och andas ut koldioxid igen som tas upp av träden. De döda bryts ner av nedbrytare. Men om temperatur och tryck är tillräckligt hög så pressas de ihop och till slut bildar t ex olja. Som vi tar upp och använder som bränsle(bensin) och släpper ut co2 igen. Koldioxid går runt på det viset. I luften finns co2  fotosyntes  cellandning  cirkel.
• Luftens vanligaste gaser (kväve, syre, ädelgaser, koldioxid)
???--
• Förklara översiktligt hur fossila bränslen bildas samt ge exempel på några olika typer av fossila bränslen.
Pressade djur o växter. Om det är tillräckligt högt tryck/temperatur och syrefritt så lagras de och pressas under väldigt lång tid. Till slut bildas t ex olja.
• Förklara hur växthuseffekten uppstår samt dess betydelse för livet på jorden.
Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att stråla ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär. I större eller mindre grad uppträder samma effekt också på andra planeter som är försedda med atmosfär.
• Ge exempel på några olika växthusgaser, t.ex. koldioxid, vattenånga, metan.
Koldioxid?, vattenånga?, metan?
• Redogöra för sambandet mellan förbränning av fossila bränslen och global uppvärmning (ökande växthuseffekt), samt analysera dess konsekvenser.
Koldioxid bildas vid all slags förbränning. Men förbränning av fossila bränslen ger en nettoökning av koldioxid, medan förbränning av biobränslen inte behöver medföra någon nettoökning av halten. I det fallet tas ju koldioxiden upp av den växande energiskogen.
Metan bildas bl.a. i sumpmarker, i djurmagar och i soptippar. Det blir dessutom spill vid utvinning av olja och naturgas.
Freoner bidrar inte bara till att tunna ut ozonskikt, de är även effektiva växthusgaser.
Vad får en ökad medeltemperatur på jorden för följder?
• Vattnet vidgar ut sig av värmen och glaciärer och inlandsisar smälter → stigande havsyta → översvämningar
• Ändrad mängd och fördelning av nederbörden → problem för jordbruket
• Ojämn temperaturfördelning → större ökning närmare polerna, såvida inte Golfströmmen påverkas.
• Olika djur- och växtarter har olika svårt att ”vandra” i takt med att klimatet förändras
Diskutera och formulera olika handlingsalternativ för att minska den globala uppvärmningen och dess klimatpåverkan.
Få ner koldioxidutsläppen genom internationella överenskommelser. Använda förnybara energikällor och effektivisera energianvändningen. Olika informationskampanjer.

Kärnenergi och strålning & Kärnkraft som energikälla (s. 132-135, 137-138)
• Begreppen radioaktiv isotop och halveringstid
Grundämnen som har lika många protoner men olika många neutroner – isotoper. Många isotoper av tyngre grundämnen är radioaktiva, dvs de sönderfaller spontant.
Halveringstid är den tid som krävs för att hälften av förmålets radioaktiva atomer ska hinna falla sönder.
 
• Redogöra för olika typer av joniserande strålning (alfastrålning, betastrålning och gammastrålning) samt känna till mätenheter för strålning (becquerel)
Alfastrålning består av heliumkärnor. Ett papper eller ett par handskar är ofta tillräckligt för att stoppa alfastrålning. Risken för skada är då man förtär eller andas den.
betastrålning
Gammastrålning
• Ge exempel på strålskador
Cancer, akut strålsjuka. Hudcancerm grå starr.
• Diskutera kärnkraftens för- och nackdelar som energikälla. OBS! Ni behöver inte redogöra för den tekniska principen i ett kärnkraftverk.
Ingen förnyelsebar källa, ganska billigt o effektivt, uran används.
sverige importerar från ryssland och canada.

Ozon och UV-strålning (s. 103, 140-141)
• Redogöra för atmosfärens ozonskikt och dess betydelse för livet på jorden.
Jonosfär – över 50km, stark strålning: Atomer joniseras.
Stratosfär – mellan 10-50 km, ozonskiktet.
Troposfär – Under 10 km, väder, moln, vattenånga, 80% av atmosfärerns massa.
• Begreppen: ozon, freon, UV-strålning
Freon är drivmedel i sprayflsakor och kylmedel i frysar/kylskåp. Feroner som utsläpps förstör ozonmolekyler ochh har lång livslängd(10-100år) och har varit förbjudet att använda sedan januri år 2000.
Orsaker till ozonskiktets förtunning (utsläpp av freoner) samt vilka miljökonsekvenser ett tunnare ozonskikt leder till.
Ozon (O3) består av tre syreatomer som sitter ihop i en molekyl och kan vara både farligt och nödvändigt för allt levande på jorden.
Om det är farligt eller inte beror på var ozonet förekommer. Ozon nära marken är giftigt men i atmosfären fyller det en viktig funktion genom dess förmåga att absorbera ultravioletta ljus (UV) från solen. Det ozon som finns i stratosfären kallas för ozonskiktet. Stratosfären är den del av atmosfären som ligger på en höjd av 10 - 50 km. Här nybildas och bryts ozon ned kontinuerligt genom inverkan av solinstrålningen.
Förklara uppkomsten och miljökonsekvenser av marknära ozon.
Nära marken bildas ozon genom reaktioner mellan solljus och luftföroreningar som kväveoxider och kolväteföreningar. Ozon finns även naturligt i luften.
Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker är känt vid förhöjda halter samt en påverkan på dödligheten.

Organiska miljögifter & Tungmetaller & Rovdjuren drabbas (s.142-147)
• Ge exempel på några organiska miljögifter och översiktligt beskriva hur de påverkar människan och miljön: DDT, PCB, Dioxiner, flamskyddsmedel, läkemedel, bekämpningsmedel.
• Ge exempel på några tungmetaller och översiktligt beskriva hur de påverkar människan och miljön; Kadmium, bly, kvicksilver.
• Redogöra orsaken till att toppkonsumenter (rovdjur) drabbas värst av miljögifter.

Biologisk mångfald (s. 152-153)
• Redogöra för de fyra E-skälen till bevarandet av den biologiska mångfalden.
• Kortfattat redogöra för vad allemansrätten innebär.
• Redogöra för vad som menas med att en växt eller ett djur är fridlyst, eller att samtliga fåglar och däggdjur är fredade.

Ansvar för miljön (s. 155-156)
• Förklara begreppet ekologiskt fotavtryck
• Redogöra för begreppet ekosystemtjänster.