Notes

Teckenspråkiga barn som kan egentligen inte är funktionshindrade får oftast undervisning i ett talat språk trots att teckenspråk är deras modersmål. T.ex om ett barn har föräldrar med hörselskador kan dem få svårt att kommunicera i familjen om barnet börjar bruka ett talat språk och inte får undervisning på teckenspråk.

Barn med hörselskador behöver få all undervisning på teckenspråk men i dagens samhälle är det väldigt få lärare som talar teckenspråk och undervisar till döva. Det finns inte heller jättemånga ställen där lärare kan bli utbildade i teckenspråk.

Hörselapparater tar bort behovet av att använda teckenspråk och kan ses som en lat lösning om en familj får ett barn med hörselskador. Detta är inte en bra lösning eftersom att barnet då inte kan kommunicera om apparaten skulle gå sönder eller på andra sätt inte vara tillgänglig. Dessutom kan hörselapparater vara väldigt dyra med priser upp emot 3 000 kronor i Stockholms län och därför anser jag att alla med hörselskadade barn borde lära sig teckenspråk.

Eftersom att teckenspråk talas med kroppen och framför allt händerna kan det vara väldigt svårt att utöva i vissa situationer. T.ex, föreställ dig en teckenspråkig kirurg, som står och och opererar med instrument i båda händerna. Som du kanske förstår är det då väldigt svårt för kirurgen att kommunicera utan att lägga ned instrumenten vilket inte alltid är möjligt under en operation.

Eftersom att teckenspråk inte har blivit utnämnt till ett officiellt minoritetsspråk så har teckenspråkiga inte samma rättigheter som dem andra officiella minoritetsspråken. Även ifall döva har många rättigheter som skyddar dem är det inte samma sak för dem som kan höra och tala men fortfarande tecknar. Som t.ex barn till döva som jag nämnde tidigare.