Notes

Resultatet visar att det fanns fler kolonier av bakterier och svampar på mellanslagstangenten på skoldatorn än på hemknappen på mobilen. Det är inte helt förvånande då jag tillbringar mer tid framför datorn än vad jag gör framför mobilen. Mobilen används under korta perioder men ofta medan datorn används mer sällan men under längre perioder. Jag ligger under genomsnittet vad det gäller mobilanvändning i Sverige men över den genomsnittliga datoranvändningen i USA (datoranvändningen i USA används då landets datoranvändning antas likna svenskarna och sådan statistik inte fanns tillgänglig för Sverige och USA). Då är det inte konstigt att antalet kolonier är fler på mellanslagstangenten än på hemknappen. Detta då bakterierna sprids vid beröring och längre tid medför även fler beröringstillfällen. Dessutom bör bakterier från nysningar spridas lättare till tangentbordet på datorn än mobilen. Detta eftersom då man nyser så nyser man oftast inte rakt ut utan försöker täcka för med handen eller armvecket. Hålls telefonen i handen vid detta tillfället kommer den att befinna sig bakom huvudet vid nysningen medan tangentbordet är kvar på samma ställe som innan och därför kontamineras mer. Det är viktigt att poängtera att laborationen endast undersöker hemknappen på en mobil och mellanslagstangenten på en skoldator från en och samma person. Därför kan, och ska, inte generella slutsatser dras av resultatet. För att det ska vara möjligt att dra mer generella slutsatser om hur antalet kolonier skiljer sig mellan ens mobil och ens dator krävs det att prover tas på många fler datorer och mobiler. En kritisk punkt i metoden är då den kontaminerade topsen ska gnuggas av mot agarplattan. Det är viktigt att du får av de bakterier du plockat upp vid provtagningen för att resultaten ska återspegla verkligheten.

Diskutera gnugga av
Utformandet av metoden gjordes på sådant sätt att risken för kontaminering skulle minimeras. Ett av sätten att göra det på var genom att sprita både händer och handskar och sedan endast beröra provlocken med höger hand och topsarna med vänster hand. Det hade varit möjligt att använda en och samma hand till båda momenten och få samma resultat. Det eftersom bakterierna som eventuellt kommer från locket och kontaminerar handsken inte kan ”flyga” ner på agarplattan när samma hand håller i topsen utan det krävs beröring på agarn eller toppen av topsen för att bakterierna ska sprida sig dit. Däremot ansåg vi att det var en nödvändig, extra, försiktighetsåtgärd att ta till för att om en eventuell kontakt sker och inte upptäckts så bör inte kontamineringen vara lika stor eftersom händerna precis spritats och inte varit i kontakt med något annat som kan kontaminera dem. Det finns svårigheter i att arbeta helt sterilt. Bakterier finns överallt och att ta bort alla är inte helt enkelt. Däremot är det nödvändigt om vi ska vara helt säkra på att inte kontaminera provet. Den spritbrännare som används för att skapa konvektionsströmmar är helt nödvändig för att inte bakterier i luften ska falla ner på agarplattan men frågan är om den är tillräcklig. En starkare eller en ytterligare brännare kan jag tänka mig skulle förbättra dessa strömmar och minska risken för kontamination. Jag kan tänka mig att dessa konvektionsströmmar rubbas då locken lyfts upp och att det direkt efter att locken tagits av är störst risk för kontaminering eftersom du då trycker upp luft som funnits över locket och det trycks in luft på undersidan av locket. Däremot är det inget jag kan bekräfta att det faktiskt stämmer. För att göra laborationen säkrare och minska felkällorna bör fler prover ha tagits. För även om en begränsning var antalet agarplattor hade en agarplatta kunnat delas på mitten och kunnat bestå av två prov istället för ett. På så sätt hade antalet prover som kunde tas fördubblats vilket hade minskat felmarginalen.